Socialbidrag - ingen sinekur Elisabeth!
Jag kan hålla med Elisabeth på en enda sak - att leva livet på bidrag inte är något att stå efter. Men jag kan inte låta bli att reta mig på artikeln av den orsaken att här sitter återigen en människa och uttalar sig i stora ordalag om hur negativt det är med bidragsberoende. Jo, det är det. Men i många människors liv kanske det inte finns något annat val. Just då. Fast de numera hårda och inhumana reglerna i sjukförsäkringen och arbetsmarknadens katastrofdemografi ska vi inte göra oss illusionen om att det skulle vara lätt att få socialbidrag. Det är det inte.
När du redogjort alla dina olika förehavanden på socialen så har du inget privatliv mer. Och för att uppbära ersättningen ska du enligt nya systemet på något sätt arbeta och tillföra samhället något. det är bara det att det inte finns jobb åt alla, det finns jobb men de flesta kommer aldrig till arbetsförmedlingens kännedom, om de skulle göra det så är de i många fall redan tillsatta innan. Och för arbetsgivarna är det en guldgruva att få anställda på konstgjord väg som man dessutom inte behöver betala lön till utan man får faktiskt 225:- om dagen för dessa utsatta människor, om de är inskrivna i arbetsförmedlingens stolta projekt Jobb och Utvecklingsgarantin.
Även om det finns bestämmelser på att alla jobb ska utlysas på arbetsförmedlingen. Där bet sig de styrande i tummen. Här har vi ett system som inte fungerar.
Så Elisabeth och jag kan vara överens om en sak. Systemet fungerar inte. Inom kort kommer det finnas ännu mindre jobb åt dessa ungdomar som aldrig får en ärlig chans att träda in på arbetsmarknaden.
Men i mitt tycke heter största bromsklossen arbetsgivarna som i mångt och mycket hellre tar in en praktikant från arbetsförmedlingen som man dessutom får betalt för.
Och de unga mammorna i Hofors? Varför fastnar de i bidragsberoende? Av den enkla orsaken att de inte fått den stimuleringen de skulle haft för sin fortsatta utveckling, från början. Vi ska vara ärliga, det finns de som skaffar barn av den orsaken att de ser fördelarna med bidragen, lite naivt kanske, för de faktiska kostnaderna för att ha barn överstiger vida alla de bidrag som ingår i barnens välfärd.
Att söka socialbidrag, eller försörjningsstöd som det heter i dag i det nya systemet, är ingen sinekur. Du får vränga dig ut och in, blotta dig, förnedra dig, det är vad det handlar om.
Jag tror säkert att om dessa unga kvinnor och män också, fått en mycket mer annorlunda tillvaro om de hade fått rätt verktyg att handskas med det här från början. Så hade kanske fler haft det som Sven-Åke och färre det som kvinnorna i Hofors.
Med ansvar.