Vad väntar ni på?
Den frågan riktar jag till den nu sittande regeringen som med sitt agerande fortsättningsvis låter fångarna vara fängslade i sina Fas 3-anstalter. Det finns tydligen ingen politisk vilja till att verkställa och efterfölja de två riksdagsbeslut som omfattade Fas 3 omedelbara upphörande.
Det tycker de flesta som nu alltså är fångna i ett system de själva inte kan påverka är väldigt upprörande.
Återigen visar det politiska systemet att det är viktigt att hålla på prestigen och att inte tafsa på alla de politiska positioneringar som man via ett val och sökande efter samarbete över blockgränserna försöker att vidmakthålla. Socialdemokraterna har gjort ett utav sina taffligaste val även om de i dag skulle vara största parti. Men likväl ha det satt sig i en ganska omöjlig sits där de valt att ha samarbete med Miljöpartiet. Miljöpartiet är ett streberparti som har en dunkel politik samt inte nöjer sig med att vara parti utan också har krav på ministerposter. Jag undrar i mitt stilla sinne hur det kan komma sig att regeringar inte lever upp till de beslut som fattats i riksdagen?
Den enda ändring av det hela gjordes av Alliansen, man kallade det bara för något annat så kunde man fortsätta ha de här öppna anstalterna. det hela utmynnade till namnet Sysselsättningsfasen på den delen av jobb och utvecklingsgarantin. Fas 3 är inget annat än en modern tappning på forna tiders lösdriveribestämmelser, kryddat med en form av arbetslägermentalitet, allt skapat av politiker som inte vet hur de ska tackla en arbetslöhetskvot som är svårmanövrerad.
Man fortsätter alltså Alliansens politik för att man faktiskt inte har någon som helst vettig lösning på problematiken. De åtgärder man vill genomföra kommer inte att i nuläget genomföras då Alliansbudgeten blev framröstat tack vare att Sverigedemokraterna ställde sig på deras sida.
Det socialdemokratiska partiet och miljöpartiet har på så vis blivit taget som gisslan i en listigt uttänkt kidnappning av makten här i Sverige, orkestrerat av starka krafter inom Alliansen. Samma Allians som kallt räknar med att de ska återta makten i september 2018. Men det får vi ju se om det blir så. Innan dess kommer vi få se annonsen där de eklaterar förlovningen med Sverigedemokraterna och eventuell lysning och hindersprövning. Alliansen kommer vara beroende av Sverigedemokraterna om de inte gör halt och försöker klara det själva, ändå - trots storleken på partierna. Det enda partiet som håller näsan någotsånär över vattenytan är Moderaterna och de kommer få stora svårigheter att kunna regera själva, blocköverskridande överenskommelser i all ära men om de 2018 har makten kommer de faktiskt vara i samma sits som sittande regering.
Och Sverigedemokraterna kommer hålla sina löften: Om att rösta ner alla olika budgetar som inte tillfredställer deras önskemål.
Så det är faktiskt inte bara denna regering som sitter i en dålig sits. Utan också en framtida Alliansregering om de skulle komma till makten. Så hur de olika blocken än gör så har de ändan bak. Då är det väl bättre att ta debatten med Sverigedemokraterna än att försöka tiga ihjäl dem. Det är det som Sverigedemokraterna vuxit sig starka på och detta har aningslösa politiker i de andra partierna medverkat till. Men det kan segla upp ett annat parti på den politiska kartan, ett parti som består av ledare och funktionärer för en samlad medlemskår av arbetslösa, sjuka, fattiga och fattigpensionärer samt alla deras anhöriga, vänner och bekanta - lokala politiker som också tycker systemet med att bistå dessa grupper inte håller måttet. Och också första och andra generationens invandrare som inte heller tycker att det politiska systemet duger. För det gör det inte.
Det partiet skulle kunna bli riktigt stort. Större än Sverigedemokraterna. Större än Moderaterna
Och fortsätter missnöjet.
Större än socialdemokraterna...
Under tiden jag funderat på detta så fortsätter verksamheten med att ha Fas 3-deltagare i öppna anstalter så att de inte driver löst på stan och i bygd och utgör en visuell anblick av en av de politiska största skamfläckar vi har i svensk historia. Kanske inte helt i paritet med Ådalskravallerna 1931. Men med snudd på...
Jag ställer alltså en klar och tydlig fråga till sittande regering, trots sin korta maktinnehavsperiod:
Vad väntar ni på?
Dags att infria lite löften. Även om det stundtals kan bli en strid på kniven. Men då har det i alla fall hänt något!
Bilden: Fångar i systemet - Fångade Av Staten. "Utackorderade till lägsta pris" De går, första - andra - tredje!
Men anordnarna får finfina bidrag, nästan som socialbidrag blir det för dem, de jublar!
Det tycker de flesta som nu alltså är fångna i ett system de själva inte kan påverka är väldigt upprörande.
Återigen visar det politiska systemet att det är viktigt att hålla på prestigen och att inte tafsa på alla de politiska positioneringar som man via ett val och sökande efter samarbete över blockgränserna försöker att vidmakthålla. Socialdemokraterna har gjort ett utav sina taffligaste val även om de i dag skulle vara största parti. Men likväl ha det satt sig i en ganska omöjlig sits där de valt att ha samarbete med Miljöpartiet. Miljöpartiet är ett streberparti som har en dunkel politik samt inte nöjer sig med att vara parti utan också har krav på ministerposter. Jag undrar i mitt stilla sinne hur det kan komma sig att regeringar inte lever upp till de beslut som fattats i riksdagen?
Den enda ändring av det hela gjordes av Alliansen, man kallade det bara för något annat så kunde man fortsätta ha de här öppna anstalterna. det hela utmynnade till namnet Sysselsättningsfasen på den delen av jobb och utvecklingsgarantin. Fas 3 är inget annat än en modern tappning på forna tiders lösdriveribestämmelser, kryddat med en form av arbetslägermentalitet, allt skapat av politiker som inte vet hur de ska tackla en arbetslöhetskvot som är svårmanövrerad.
Man fortsätter alltså Alliansens politik för att man faktiskt inte har någon som helst vettig lösning på problematiken. De åtgärder man vill genomföra kommer inte att i nuläget genomföras då Alliansbudgeten blev framröstat tack vare att Sverigedemokraterna ställde sig på deras sida.
Det socialdemokratiska partiet och miljöpartiet har på så vis blivit taget som gisslan i en listigt uttänkt kidnappning av makten här i Sverige, orkestrerat av starka krafter inom Alliansen. Samma Allians som kallt räknar med att de ska återta makten i september 2018. Men det får vi ju se om det blir så. Innan dess kommer vi få se annonsen där de eklaterar förlovningen med Sverigedemokraterna och eventuell lysning och hindersprövning. Alliansen kommer vara beroende av Sverigedemokraterna om de inte gör halt och försöker klara det själva, ändå - trots storleken på partierna. Det enda partiet som håller näsan någotsånär över vattenytan är Moderaterna och de kommer få stora svårigheter att kunna regera själva, blocköverskridande överenskommelser i all ära men om de 2018 har makten kommer de faktiskt vara i samma sits som sittande regering.
Och Sverigedemokraterna kommer hålla sina löften: Om att rösta ner alla olika budgetar som inte tillfredställer deras önskemål.
Så det är faktiskt inte bara denna regering som sitter i en dålig sits. Utan också en framtida Alliansregering om de skulle komma till makten. Så hur de olika blocken än gör så har de ändan bak. Då är det väl bättre att ta debatten med Sverigedemokraterna än att försöka tiga ihjäl dem. Det är det som Sverigedemokraterna vuxit sig starka på och detta har aningslösa politiker i de andra partierna medverkat till. Men det kan segla upp ett annat parti på den politiska kartan, ett parti som består av ledare och funktionärer för en samlad medlemskår av arbetslösa, sjuka, fattiga och fattigpensionärer samt alla deras anhöriga, vänner och bekanta - lokala politiker som också tycker systemet med att bistå dessa grupper inte håller måttet. Och också första och andra generationens invandrare som inte heller tycker att det politiska systemet duger. För det gör det inte.
Det partiet skulle kunna bli riktigt stort. Större än Sverigedemokraterna. Större än Moderaterna
Och fortsätter missnöjet.
Större än socialdemokraterna...
Under tiden jag funderat på detta så fortsätter verksamheten med att ha Fas 3-deltagare i öppna anstalter så att de inte driver löst på stan och i bygd och utgör en visuell anblick av en av de politiska största skamfläckar vi har i svensk historia. Kanske inte helt i paritet med Ådalskravallerna 1931. Men med snudd på...
Jag ställer alltså en klar och tydlig fråga till sittande regering, trots sin korta maktinnehavsperiod:
Vad väntar ni på?
Dags att infria lite löften. Även om det stundtals kan bli en strid på kniven. Men då har det i alla fall hänt något!
Bilden: Fångar i systemet - Fångade Av Staten. "Utackorderade till lägsta pris" De går, första - andra - tredje!
Men anordnarna får finfina bidrag, nästan som socialbidrag blir det för dem, de jublar!
Bedrövligt att slaveriet får fortsätta....undrar vad man ska rösta på nästa gång :/....Kalle Anka ?